Vindarnas dal?

Idag stod jag och Frans-Petter uppe på Norraberget. Vi stod uppe i utkikstornet och blickade ut över landskapet. Vindarnas dal. Det var vackert, snön var nyfallen, Frans-Petters ögon tindrade av iver. Han var harmonisk. Men ändå var stämningen tung på något ovist sätt. Det låg förväntan i luften. Lugnet innan stormen. Förändringarnas årstid. Frans-Petter blickade ut över Sundsvall. Han drog ett djupt andetag och vände sig emot mig:
- Vindarnas dal sade du? frågade han mig.
- Ja, svarade jag.
- Nej, viskade Frans-Petter och skakade på huvudet. Syndarnas dal.
Och ikväll bär det av till kalas...

Kommentarer
Postat av: kemikalie brodern

vackert ack så vackert, lårögd


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0